28. Hitta den rätta? – Passion lika viktigt som person

Nyckeln till ett hjärta.

Tänk att du verkligen lyckats hitta den rätta och är förälskad. När tiden sedan går upptäcker du att den sexuella koden inte helt stämmer mellan er. Men ni fortsätter att hålla ihop ändå för du är förälskad i allt annat med denna personen. Hans/hennes utseende, yrke och sociala sätt passar dig som handen i handsken. Sexet kommer väl bli bättre tänker du. Precis detta har jag upplevt.

Att inte veta bättre

Att inte ha något att jämföra med har både för och nackdelar. Mina föräldrar träffades unga och lever fortfarande ihop vilket är fantastiskt. Jag var bara 16 år när jag träffade en snygg och charmig kille och blev förälskad. Vi höll sedan ihop i 8 år bara för det alltid hade varit så. Till slut kan jag nog påstå att vi gillade varandra precis som syskon. Men vi skulle ju ändå ha sex. Det blev långt ner på priolistan, men jag reflekterade aldrig att något var fel. Jag visste inte bättre än att det mitt ex och jag hade var “som det ska vara”. Jag hade ju inte upplevt den stora kärleken än. Så hur kunde jag veta? Som tur var hann vi bara vara ett par, men det hade lika väl kunnat bli giftermål och barn om jag inte träffat på någon annan som väckte min passion.

Passion med stort P

Så dök han upp. En man som väckte en passion i mig som jag inte känt tidigare. Det hade inte behövt vara just han, bara att han väckte denna passion i mig. Han var inte “Mr Right” för mig, men helt klart den rätta för att få mig att förstå vad jag saknade. Jag kommer ihåg att jag gick som på små moln och en helt ny värld öppnades. Jag kände att jag kunde erövra hela världen. Att få känna passion kändes som ett mänskligt basbehov. Jag bestämde mig snabbt och plötsligt för att bryta med min partner för det fanns inget annat tänkbart. Alla pusselbitar föll bara på plats vilket var väldigt omskakande men enormt häftigt.

En risk när man träffas i unga år

Att hålla ihop med någon trots att kemin inte helt stämmer sexuellt tror jag är extra vanligt bland de som träffas i unga år. Unga personer vet oftast sämre vad de gillar med sex och hur de ska kunna komma. Att träffa någon tidigt i livet, låt säga i 16-17 års ålder känns för mig som ett lotteri. Ska man hitta den rätta på första försöken behöver man tur. Det kan fungera toppen men det kan lika väl dö ut.

Att nöja sig för att man inte vet bättre

Tyvärr tror jag några därute nöjt sig med näst bästa, för att man inte helt känner sig själv eller för att man faktiskt inte vet hur grönt gräset är på andra sidan då man blev ihop med den första kärleken. Det hade lika väl kunnat vara jag. (Såklart kan det vara precis det omvända också, att man har fantastiskt sex med någon men man fungerar inte som personer).

Att nöja sig för att vara med i gänget eller för att det “är dax”

Jag kan också förstå att man kan nöja sig med näst bästa när man kommit i åldern då man vill ha barn. Det kan vara i 25 års ålderna lika väl som närmare 40-årsåldern. De som tillhör gänget där alla har träffat någon och då väljer näst bästa för att hänga med i gemenskapen finns också.

Tror det är många som inte lyckats hitta den rätta

Jag känner personer från alla dessa tre kategorier som jag misstänker lever med näst bästa. Och det behöver inte alltid vara så dåligt, men jag tror inte det blir livslång kärlek av det. Förr eller senare kommer den ena partnern bryta sig loss, troligen när den får uppleva/förnimma en stor passion. Precis som jag gjorde. Och även om han inte var min blivande man, var han exakt rätt person just då som i kontrast till det “döda” sexliv jag hade tillförde hopp i mig igen.

Vi är alla olika och det gäller att passa ihop

Om du som tjej, eller kille, behöver lite mer tid på dig för att komma passar du troligen med en likadan! En omskuren man t ex tar ofta lite längre tid på sig att komma vilket kan passa en tjej som tar längre tid på sig. Jag vet för jag lever med en. För mig var det en stor del av nyckeln till att jag lyckades hitta den rätta för mig. Där matchade vi.

Samma gäller ju även det omvända. Det finns kvinnor med t.ex. vestibulit som efter de kommit får ont av att fortsätta med samlag. Då kanske denna tjej passar en man som är lite snabbare osv.

Passion med trygghet var nyckeln för mig

Att hitta rätt kod till låset är inte lätt och jag undrar ibland vad det är som avgör när man vet. För mig var det när jag kände känslan av att ha hittat hem. Jag kände passion med trygghet! Och det känner jag fortfarande. Men det gäller också att jobba lite för ett lyckligt förhållande, vilket jag skrivit om tidigare.

Relaterade blogginlägg

27. Ett skott i råttan är ibland precis vad man be... När min man första gången påpekade mitt behov av "ett skott i råttan" blev mitt redan irriterade tillstånd inte bättre, snarare värre. Men ju mer åren...
6. Sex under småbarnsåren Denna månad har varit speciell. Sjukdomar och småbarnsliv har blandats med ganska mycket sex. Hur går den ekvationen ihop kan man undra. Sex under små...
11. Onani med frihetskänsla Vad jag förstått så lever en del med en tanke om onani som är förenad med skamkänslor och/eller skuldkänslor till följd av att partnern inte "godkänne...
70. Sexlösa förhållanden Sedan jag började skriva denna blogg har jag kommit i kontakt med en del personer som, frivilligt eller ofrivilligt, lever i ett mer eller mindre sexl...
69. Min mans fantasier Min man har ju, som ni kanske förstått, fått ta del av en hel del av mina fantasier senaste året. Och jag vet ganska mycket om hans hotwife-fantasier....

42 reaktioner på ”28. Hitta den rätta? – Passion lika viktigt som person

    1. Person och kommunikation är lika viktiga men jag tror lätt att man glömmer bort vikten av passion i ett förhållande. Det finns få saker som känns så levande som att ha haft magiskt sex 😉 Kryddan på maten. Maten måste ju vara god i sig men med kryddor på blir det pricken över i:et…tror jag…

    1. Vad härligt att känna så efter så lång tid! Jag blir alltid så glad när jag hör att man är tillfreds även om man varit ihop i många år. Det ger mig hopp! 😃

  1. Oj vad intressant läsning! Jag har träffat min själsfrände i alla livets delar. Till och med sexuellt, trots att jag tidigare hävdat att jag är asexuell. Han väckte mig verkligen. 😂❤️

    1. Vad häftigt, att du kände dig asexuell och nu njuter av sex! Ja det är såklart på många plan det ska passa. Inte alltid man är helt lika, tror nästan mer på att komplettera varandra…men det finns ju alla varianter. Häftigt när det fungerar på så många plan, grattis! 🙂

  2. Det stämmer rätt bra på mig. Träffade mitt ex när jag var ung. Vi levde ihop i 16 år men det var många år som inte var bra, men som gifta och ha barn var det svårt att ta beslutet att bryta upp och hels tiden tänkte jag att förhållandet skulle bli bättre.
    Sen träffade jag han med stort H!! Sexet är fantastiskt och vi passar så bra ihop på alla plan 🙂 Har hittat Hem nu!!

    1. 16 år är ju det dubbla som jag levde med mitt ex. Jag kan så känna igen mig i att det blir giftermål och barn för att det är den naturliga vägen att gå…vad alla förväntar sig…och som du skriver med barn och giftermål blir ju steget så stort att bryta. Jag minns att mitt ex föreslog förlovning och att jag inte direkt blev så glad men tänkte, ja det är ju nästa steg. Vi hann dock inte dit men hade jag inte träffat passionen så hade det blivit det.

      Vad fantastiskt att du sen träffade han med stort H och att sexlivet är så bra 🙂 Att hitta hem är enormt befriande 🙂

  3. Mycket bra reflektioner 😊 Jag tror att dåligt sexliv många gånger är ett symtom på resten av relationen. Över huvudtaget speglar nog ofta sexlivet resten av relationen. Ofta hamnar fokuset där för det blir så konkret. Men det kan lika gärna ligga i andra känslor, som kommer i från relationens karaktär. Jag förstår liknelsen (principen) med syskon. Den används ofta, för det blir enkelt. Men syskonrelationer är ju olika. Jag tycker mycket om mina bröder, men jag har faktiskt inte alls så nära relation med dem. Andra kan ha jättenära relationer med sina syskon. Det är verkligen inte bara sex som skiljer oss åt.
    Jag tror verkligen att relationer från tonåren kan inledas utan så mycket grund. (så var det för mig)

    1. Tack! Ja sexlivet är ett konkret sätt att ta tempen på ett förhållande tror jag även om svackor är naturligt.
      Det där med syskon är ju som du skriver olika hur man känner…men någonstans älskar man väl dem och att ha sex med dem är ju det mest otänkbara. Många använder nog därför den liknelsen. När jag gick ifrån mitt ex ville jag honom allt väl och på något sätt “älskade” jag honom som en vän ändå.

  4. Var tillsammans med en i 7 år där inget stämde , men stannade kvar för att jag hela tiden trodd det kulle bli bättre, nu har jag träffat en som allt stämmer. Vi Förtjänar varandra efter allt skit vi fått utstå 🙂

    1. Jag tror det är ganska vanligt, att man växer ifrån varandra i ett förhållande man haft tidigt i livet…men det finns såklart solskenshistorier där man har turen att det håller för livet.
      Vad härligt att det nu stämmer så bra i ditt nuvarande förhållande!

  5. Det är intressant det där med att vad som avgör när man vet. Ställer man sig frågan varför man valde just den personen där och då blir säkert svaret han var snäll, söt , sexig och rolig och allt det där. Vem varför tyckte jag just så?

    Intressant inlägg.
    Kram Kamilla

    1. Tack! Ja det är väl den där berömda magkänslan kanske 😉 Sen förändras man ju över tid och kan växa ifrån eller närmare varandra. I yngre år så förändras man ju mer och den risken blir ju då större…

    1. Åh det känner jag igen jättemycket! Jag trodde inte sex var så viktigt för mig, kunde nästan leva utan…det skulle jag aldrig kunna idag när jag vet hur mycket det ger mig. Men hur ska man kunna veta när man inte upplevt “kicken” med det…

    1. Tack så mycket! Vad härligt att ni fortfarande har ett spännande sexliv! Det är som du skriver jätteviktigt för att fortsätta vara partners och inte bara bli vänner tror jag…

  6. Bra inlägg! Trodde aldrig jag skulle hitta någon jag kunde känna mig helt bekväm med men sen träffade jag min man och jag är såå bekväm och vilken passion!! 😀

    1. Härligt när livet kan överraska en så 😃 Jag trodde inte heller att jag skulle hitta ngn att känna både trygghet och passion med. Den kombinationen är oslagbar!! 😍

  7. Superintressant inlägg!! Tror att många håller ihop bara för att det alltid har varit så och att man trivs ihop!! Men har glömt bort passionen som är en så viktig del i ett förhållande….

    1. Precis! Och det är inte konstigt att det kan bli så…man blir bekväm och/eller glider ifrån varandra. Att bryta när man väl är gift och har barn är ju såklart svårare och man kämpar nog på ett par extra år…

  8. Oj vilket träffande inlägg. Jag har också varit i ett längre förhållande där allt utom sexet fungerade närmast perfekt. Det var så frustrerande och så oerhört svårt att inse att det inte går att få det att fungera. Vi försökte till och med få barn just innan vi till slut separerade i ett slags sista desperat försök att få ihop pusslet. Just det känns lite skrämmande att tänka tillbaka på idag när jag lever i ett lyckligt och passionerat förhållande och äntligen har insett att jag gjorde rätt i att inte nöja mig med det näst bästa. Intressant nog är jag betydligt mer olik min fru än mitt ex, så för mig tror jag förhållandet fungerar bättre om jag inte är tillsammans med min spegelbild. Jag behöver lite friktion och mothugg emellanåt också för att trivas bra 😊

    1. Intressant att du känner igen dig mycket i detta. Det är svårt att se att det sexuella har sådan stor betydelse när allt annat fungerar bra. Man tänker att det kommer komma för allt annat fungerar, sista pusselbiten faller nog på plats tillslut.

      Jag tror också att man passar mycket bättre med en person som är olik en själv, som utmanar och kompletterar en själv. Men sen behöver man ju ha gemensamma nämnare och intressen också.

      Är “kul” och igenkännande att höra andra med samma historia… ☺️

  9. Du tar upp många viktiga punkter och har en vettig och hälsosam inställning, låter det som.

    Jag tycker att det är intressant att se nyanserna på ett beteende och hur olika perspektiv färgar dessa nyanser. Du skriver om att ha sex med någon man inte riktigt är attraherad till och man accepterar lite småtrist sex för att man är van vid det, och anger orsaken att man inte vet bättre. Och visst är det så för väldigt många. Samma gäller för de som nöjer sig med något som är tillräckligt bra, bara för att man har bråttom att uppnå något mål man (eller samhället) har satt för sig.

    Jag kunde nog känna igen mig i alla av dina punkter där, men då med perspektivet att mina val och beteenden många gånger handlade om djupa sår i mig, från barndom och tidig tonår, som mitt undermedvetna desperat försökte läka och laga. Visst var det en form av att inte veta bättre, men ändå inte.

    1. Att ha sår från barndom och ungdomsår sätter säkert djupa spår som kan yttra sig sexuellt. Som du skriver är det nog lika vanligt att man accepterar att sexlivet är tillräckligt för man har andra viktigare “mission” för sig själv som höjer en.
      I mitt fall insåg jag efteråt att jag och mitt ex mest hade varandra på vägen till något annat. Vi levde ut våra drömmar på vägen vilket jag är glad för, vi bodde ifrån varandra och var väldigt självständiga. Det var ändå ett tryggt förhållande och sexet (med hjälpmedel) var ok, det var inte dåligt. Men det berörde mig inte på djupet och jag kunde lika gärna tillfredsställt mig själv…

  10. Wow, kände igen väldigt mycket av det du skrev. Träffade en kille när jag var 14, var döds kär men mycket rann ut i sanden. Levde ihop i 7 år sen separerade vi. 2014 fann jag min livs kärlek som väckte känslor o lust till liv. Han fick alla bitar att falla på plats. Riktigt i intressant inlägg du skrev på jag säga. 😊

    1. Tack! Vad härligt att du hittat kärleken och passionen 🙂 …och att du kunde känna igen dig i min text! Det är roligt när man väcker igenkännande tankar.

      När man blir kär i 14-16 års åldern har man ju ofta inte högre krav än att personen ska var snygg i ens ögon och kanske mer cool än att han/hon ska vara trygg i sig själv och pålitlig. Vem har helt koll på sig själv i den åldern liksom 😉 Och att veta hur man fungerar sexuellt är ju i denna ålder smått omöjligt. Så antingen växer man närmare eller längre ifrån varandra med åren…har man tur håller det men stor risk finns att det spricker….

  11. Jag läser att några här i tråden skriver att “allt annat var bra utom sex” i tidigare relationer.
    Jag förstår inte hur det det blir så. Jag minns också att du, Liw, förut skrev.

    *”Jag har aldrig på djupet älskat och haft hela “kittet” innan min nuvarande man.”*

    Det är ungefär så det var för mig. Alltså. För mig var det inte bara sexet som brast, utan även den mentala närheten. Kärleken svalnade från båda. Missunsamhet, olikheter, var några saker som brast. Jag kände mig lite begränsad av hans närhet i olika situationer, som inte bara handlade om sex, men det var diffust och svårt att se. Jag hade svårare att känna mig glad. Vi var lite dåliga på att kommunicera, vilket gjorde att vi allt för ofta valde att INTE kommunicera. Annan närhet försvann innan sexet. Vi var dåliga på att visa kärlek. Jag kunde vara kåt och vilja ha sex med honom ändå, men sexkvaliteten blev ju sämre när den andra närheten minskade. Trots detta fungerade vi bra som familj, som team, tillsammans med barnen, men det är något helt annat, tycker jag.

    Jag menar inte att ifrågasätta upplevelsen, utan jag undrar bara varför sexet blir dåligt när kärleken är stark. Är det självavsexuella preferenser som är olika? , eller den sexuella funktionen? Varken jag eller min karl klarar av att ha penetrerande sex varje dag. Hade jag tex haft en man som ville ha sex varje dag hade det kanske känts jobbigt, eller som mest ville ha sex på morgonen, eller hade jag haft en man som tycker att porr var viktigt, eller som tjatade om att höra sexuella fantasier, eller som tjatade om saker jag inte vill, som tex gruppsex, wetsex(tex)…hade jag kanske tappat lusten

    1. Det är intressant att höra olika erfarenheter och alla förhållande har ju sin egen karaktär. Det har väl lite med i vilken ålder man är i, om man är mer mogen har man väl lättare att se de faktiska problemen.

      Jag kan bara svara för mig själv. I efterhand har jag insett att det var en hel del som inte stämde mellan mig och mitt ex. Kommunikationen, viljan från både honom och mig att vilja/våga utforska mig sexuellt och vi sopade vardagliga problem under mattan som några ex. Men om du hade frågat mig, 23 år gammal, så hade jag svarat att vi hade det bra, jag och mitt ex. Det är en blandning av oerfarenhet/naivitet och att inte vilja se problemen. Vi bråkade aldrig, vi lät varandra uppfylla våra drömmar, vi ville genuint varandra väl. Som goda vänner kan man säga. Men såklart var det inte bara det sexuella som inte stämde även om det var det mest konkreta, i efterhand, att reflektera över.

  12. Intressanta tankar! Jag tror faktiskt väldigt mycket på vad du skriver om tonårskärlekar. En vet då sällan exakt vad en vill eller söker i sin partner, men jag tror att det då är lätt att bli kär i själva känslan att vara kär. Det kan ju även vara så att en vill testa sig själv och utmana sina gränser. Som sagt, intressanta tankar.

    1. Sant, i tonåren söker man nog mer “en kärlek” och gärna med en hel del spänning med i bilden. När man blir äldre söker man nog mer trygghet och vet även vilka egenskaper hos en partner som passar en själv. Men man kan ju såklart göra tokiga val även upp i åren 🙃

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *